|| SkruttAnne || 2016-10-22
•
Ha ju hänt en del sedan sist kan man säga,
en tur till sjukhuset är en av sakerna.
Jag ska berätta vad som hände å hur,
å varför jag fick åka hem på operationsdagen.
De började i onsdags då de ringer från sjukhuset,
jag hade varit på ett möte på soc angående skolan å pojken.
Jag pratade med min mor om saken då sjukhuset ringer,
svarar och dom berättar vem de e å vart de ringer ifrån.
Jag stod på operations listan dom hade å jag blev chockad men glad,
behövde inte vänta längre å tackade självklart JA direkt.
La på å ringde min mor igen,
hon måste ju veta att hon skulle vara barnvakt då pojken har skolplikt.
Jag måste även ringa fritids och pappan till pojken,
han skulle till pappa så de va lika bra å ringa på en gång.
Sedan planera å packa då jag skulle åka torsdag morgon för inskrivning kl 10,
så jag packade mina saker å pojkens saker i våra väskor å la oss för natten.
På torsdag morgon går vi till skolan som vanligt och jag säger då hejdå å pojken vinkar,
jag vandrar hem igen för att fixa för katterna innan jag ta min väska å går.
Sitter på bussen å försöker varva ner de jag kan,
inte lätt då allt hänt så fort för mig.
Kommer fram till avdelningen där jag skulle vara 10:00,
jag fick sätta mig i ett väntrum å kollade då klockan som va 9:40.
Ser att sköterskorna springer fram å tillbaka hela tiden,
arbetsmyror kan man kalla för de kändes så just då.
Jag väntar i en evighet kändes de som,
närmare 12 få jag komma in till första bedömningen.
2 timmar senare än den tiden jag skulle vara inne,
hos henne få jag veta att jag ska till läkaren då han kommer tillbaka för inskrivning.
Jag få vänta i väntrummet igen,
jag skulle till narkosläkaren 13 och öron 15.
Väntar i väntrummet till nästan 13 då läkaren kommer,
han frågar en massa å kollar i mun å näsa men öronen gick inte.
Maskinen funkade inte men jag skulle ändå ner till öron,
men då kommer sköterskan in å säger att jag måste rusa ner till narkosläkaren.
Jag skyndar de jag kan men väl där få jag vänta ca 20 min,
jag hinner andas ut iaf vilket va skönt.
Efter de mötet va de att ta sig upp till avdelningen igen,
sitter å väntar ett tag till tills jag få min säng.
Ser att jag delar rum med 2 till vilket känns konstigt för mig,
men jag fick närmast fönstret vilket funkade bra för mig.
Lämnar väskan å jackan å tar mig ner till öron där jag skulle vara 15,
få vänta lite men sedan få jag komma in.
Hörselprovet va inte bra alls,
många pip ljud som for runt i skallen på mig.
Men kom därifrån å upp till mitt rum igen,
allt känns så rörigt då man inget vet om något där.
Middagen serverades efter 16 men hittade ingen,
man skulle beställa hos en sköterska så jag fick min mat 16:30 på torsdagen.
Kycklinggryta med ris men den var uppvärmd så ingen restaurang mat direkt,
men de gick ner iaf å tur va då de.
Sköterskan kom in när jag satt på rummet igen å gick igenom kvällen,
jag fick inte äta efter 20:00 vilket jag inte hörde från narkosläkaren.
Jag skulle duscha å göra mig klar på kvällen,
så jag fick kläder å handduk.
Senare kom en kompis som höll mig sällskap någon timme,
de va nog den bästa timmen på hela vistelsen tro jag.
När hon går ta jag mig en skön å varm dusch,
kläderna kom på å jag trippar till sängen å lägger mig under täcket.
Magiskt nog sover jag bättre än jag trodde den natten,
vaknar bara 1 gång å kunde somna om lätt.
4:30 ca vakna jag å kunde inte sova mer,
spelade lite på telefon å väntade bara på tiden.
8:30 kom dom å skulle sätta drop på mig,
då hade jag varit utan mat i 16 timmar så de va på tiden tyckte jag.
Fick veta att operationen skulle va ca 10:30 så jag låg å väntade snällt,
säng grannen kom å gick å vi pratade till å från om allt möjligt.
Kl 12 kommer sköterskan å ber om ursäkt men de blev ingen operation,
den som va före mig tog längre tid än dom trodde så jag skulle inte hinna.
Va bara att klä på sig igen och äta lunch,
sedan packa väskan å åka därifrån,
Jag blev så irriterad då jag gått igenom så mycket för ingenting,
jag tyckte jag kunde fått en tid på em istället.
Men nu fick jag en ny tid å nu hoppas jag att jag e nr 1 då,
så jag slipper väntan och så.
Igår när jag kom hem va jag så slut i kroppen,
jag va säkert mega hungrig men jag kunde inte äta.
Än idag känner jag hur less jag är i kroppen,
jag ha ingen styrka i knäna då jag inte fått äta tabletterna som jag ska.
Så nya tag nästa gång de bli att åka in,
så håll tummarna att de bli op då.
Nu ska jag luta mig tillbaka å njuta av livet,
film och mys e inte fel då knäna vägrar annat.
Imorgon kommer trollet hem igen och vardagen ta form igen,
jag måste planera middag å komma igång igen.
Orken finns knappt hos mig men måste,
jag kan inte bara ligga då jag ha han nu.
Va så pigg förra veckan men nu e jag så seg igen,
känns inte alls så kul med något längre.
Är de dags för utförsbacke igen i humöret?
Är jag på väg att dala igen?
Känns som de då jag mest vill vara ensam å instängd.
||SkruttAnne||
•