|| SkruttAnne || 2016-06-30

 
||
Då ha man haft en dag å smälta allt som man va med om igår,
jag kan fortfarande inte förstå om knäna.
De tog nog mest då jag kämpat så länge om dom å få de bättre,
ganska förståligt att jag fått tömma de ofta nu.
Varför ha dom inte sett de själva på HC?
Eller en ortoped borde ha sett de iallafall tycker jag,
men jag hoppas verkligen jag bli skickad till någon som ser och gör något.
 
Annars känns diagnoserna helt ok för mig,
jag förstår mig själv och alla runt mig förstår mig mer.
Jag satt och log då dom sa de,
dom frågade hur de kändes men påpekade att jag inte såg ledsen ut alls.
Jag ville ha en diagnos för att förstå varför jag är som jag är,
å nu finns den å jag bara längtar till alla papper kommer så man kan söka om olika saker.
Jag tänker ansöka om följeslagare till gymmet,
jag måste träna min kropp så den inte förfaller.
Jag vill orka mer å vara mer stark i ben å rygg å armar,
jag vill gå ner lite i vikt å bygga lite muskler så jag orkar med mig själv.
Jag önska att benen kunde fixas så jag fick springa igen utan några problem,
jag vill kunna vara ute å leka utan att behöva ta miljoner paus hela tiden.
Jag vill orka med mer,
jag vill!!
 
Nu tänkte jag gå å lägga mig,
Leon ha sin sista dag på fritids innan sommarlovet imorgon.
Sedan flyttar han upp ett steg,
han få så många fördelar denna unge nu.
Jag är så glad att han få allt som ingen annan får just nu,
han kommer säkert att få kika in i klassrummet å känna efter själv innan alla kommer.
Jag vet att en resurs är insatt för honom i höst oxå,
jag är bara nyfiken på vem så jag kan luta mig tillbaka.
Att kunna Leon är inte alls lätt,
man måste kunna läsa av honom i varje liten rörelse.
 
Ne, natti på er gott folk.
 
//Skruttan
 
||

Kommentera här: